Som en del av den hållbarhetsomställning vi befinner oss i utvecklas hela tiden nya metoder och material för att minska klimatpåverkan inom fastigheter och samhällsbyggnad. Där är användandet av klimatbetong ett exempel på hur ett traditionellt material nu utvecklas för att begränsa koldioxidutsläppen.
Björn Ståhle, Niklas Laakmann och Niklas Persson arbetar med anläggningsprojekt på Hifab och har lång erfarenhet av att leda utvecklingen av såväl broar och vägar som annan infrastruktur. Niklas Persson var även för några år sedan med i Trafikverkets projekt där en bro över väg 23 gjöts med klimatförbättrad betong. Här resonerar de kring och delar med sig av sina insikter kring materialet.
Klimatförbättrad betong (”klimatbetong”) är ett relativt nytt fenomen som innebär att en del av bindemedlet – det vill säga cementen – ersätts med andra material som till exempel flygaska, silica eller finmald slagg. Den vanliga betongtillverkningsprocessen genererar betydande mängder koldioxidutsläpp, till stor del drivna av cementen. Genom att ersätta en del av cementen kan utsläppen därmed begränsas.
– Det är viktigt att tänka på att man kan minska materialens klimatpåverkan på olika sätt och att man behöver ta hänsyn till olika aspekter. Komponenterna i själva materialet är en aspekt. Därutöver kan man se över transportavstånden och transportsätt – och hur grön energin som används vid tillverkningen är. Den som tittar på alla delarna i kedjan är den som kommer få fram den klimatmässigt bästa produkten, säger Björn Ståhle.
Traditionell betong har använts i flera tusen år, medan klimatbetongen har funnits i runt sju till åtta år. Samtidigt utvecklas den klimatförbättrade betongen löpande, där man bland annat laborerar med hur stor andel av cementen som kan bytas ut mot slagg utan att förlora för mycket av materialets egenskaper.
– I de flesta fallen arbetar vi med en produkt som ska hålla i 120 år utan några insatser, vilket gör att det ännu är för tidigt att fastslå beständigheten och hållfastheten i klimatbetong. Självklart skiljer det sig också mycket mellan olika typer av projekt och vilka krav som ställs. När betongen används till broar ska den tåla påfrestningar från väder och vind medan en husstomme är gömd bakom en fasad och dessutom aldrig fryser, säger Niklas Laakmann och avslutar:
Klimatbetong erbjuder spännande möjligheter för att minska byggsektorns miljöpåverkan med fördelar som minskat koldioxidavtryck och återanvändning av det materialet man ersätter cementen med. Samtidigt finns det en del utmaningar som behöver övervinnas – trots det så är det positivt att traditionella material utvecklas för att bli mer hållbara. Vi behöver jobba på alla olika fronter för att skapa en förändring och genom fortsatt forskning, utveckling och investeringar kan vi maximera fördelarna med klimatbetong.
Fredrik Carlsson arbetar som Byggnadsverksspecialist på Trafikverket, som successivt har ökat användandet av klimatbetong i sina bro-, väg- och anläggningsprojekt:
”Vi är positivt inställda men självklart kan vi inte heller veta exakt vad resultatet kommer att bli i dagsläget. Samtidigt är Trafikverket den största aktören inom infrastruktur och anläggning så för oss är det viktigt att ta vårt ansvar och nyttja de möjligheter vi har till att bidra positivt. För två år sedan gjöt vi en bro över väg 23 i Småland, där vi hade ersatt 50% av cementen med masugnsslagg och än så länge ser vi inga problem alls, den håller samma kvalitet som vanlig betong. Två år inte så lång tid med tanke på att en bro ska hålla i cirka 80 år, men det är avgörande att vi vågar prova. Många är skeptiska och vill göra fler försök och se mer forskning – men ett försök är bara ett försök. För att få sanningsenliga resultat måste vi våga testa det i praktiken. Samhällets klimatutsläpp är för stora och vi behöver alla ta vårt ansvar för att driva fram nya, bättre lösningar för att bromsa detta och nå våra klimatmål.”