Trä som byggmaterial har en lång tradition i Sverige, men av flera skäl har stadsbild och nyproduktion dominerats av andra material. De senaste tio åren har träet dock gjort en återkomst. Trästomme och trä som huvudsakligt uttryck finns idag med som ett reellt alternativ att överväga. Det gäller även i situationer där materialet tidigare aldrig hade kommit på tal, så som logistikbyggnader, dagligvaruhandel och vindkrafttorn.
Sedan millennieskiftet har det industriella träbyggandet gjort ett långsamt men stadigt intåg på den svenska marknaden, med stöd av en kulturell och historisk koppling och påhejat av inhemsk industri. Implementation och uppskalning av tekniska lösningar så som limträ och KL-trä har satt trä som material i en ny position där det kan väljas som konstruktionsmaterial och ersätta eller komplettera stål och betong, även i större och mer komplexa projekt. Det industriella träbyggandet har också kommit med ett nytt sätt att organisera byggprocessen kring trä som material. Nya förutsättningar finns för effektivitet, kvalitetskontroll, minskat spill och förbättrad cirkularitet. När samhällsbyggnadssektorn ställer om har alla våra huvudsakliga byggmaterial en resa framför sig.
Träindustrin är inte fri från utmaningar, men kommer med ett stort klimatmässigt försprång gentemot stål och betong. Graden av försprång har diskuterats de senaste åren, men i takt med att klimatberäkningar standardiseras och nu har införts som lagkrav har klimatfördelarna med träbyggnad siffersatts av branschen.
Att det finns planer på att framställa fossilfritt stål har undgått få. Det är också tydligt att projektet medför att lansera en ny vätgas-ekonomi och att göra djupgående förändringar i elsystemet. Betongindustrin har inte lika tydligt presenterat investeringar för att ligga i linje med parisavtalet, men rent tekniskt är det troligt att det rör sig om omfattande utbyggnad av CCS-teknik.
Däremot finns ett antal frågor att hantera för träbyggandet framöver. Balansen mellan att skydda biologisk mångfald och att skapa hög produktion har aktualiserats i den intensiva debatten kring EU:s taxonomi. En besläktad diskussion förs kring skogens roll i klimatomställningen.
Ska skogen tillskapa klimateffektivt råmaterial till byggsektor, fjärrvärme och kemiindustri? Eller ska den vara en kolsänka i sig med hjälp av nettotillväxt? Det är också tydligt i de flesta bedömningar att även i scenarier med högt produktionsfokus så tycks inte tillgänglig biomassa räcka till alla omställningsplaner där biomassa ingår. Det är rimligt att anta att detta kan påverka prisbilden framöver.
Allt sammantaget är det tydligt att trä som byggmaterial är mitt i ett skifte, där träbyggnad nu är ett reellt alternativ att överväga i allt fler situationer. I takt med att kunskapen ökar och erfarenheter görs så tycks allt fler byggnadstyper och användningsområden vara möjliga. De stora arkitektkontoren och teknikkonsulterna har träspecialister. Och i tidiga diskussioner om stomval lyfts trä som ett reellt alternativ, på ett sätt som inte skett tidigare. Det gäller även i projekt där hållbarhet inte är den drivande motivationen och den slutgiltiga profilen. Sara Kulturhus, som har hållbarhetsprofil ända fram till frukostjuicen, har nu sällskap av logistikbyggnader och flygterminaler.
Ladda ner insikten med utökat innehåll och nyckelfrågor för beslutsfattare