När stora företag etablerar sig i mindre orter får det stor påverkan på lokalsamhället och att ta hänsyn till den miljömässiga och ekonomiska hållbarheten kopplat till den här typen av händelser har länge varit en självklarhet. De sociala aspekterna däremot, har tidigare inte prioriterats lika högt. Något som nu börjar förändras i grunden när kunskapen kring social hållbarhet blir större och kraven ökar.
2017 fick Hifab i uppdrag av det svenska metall- och gruvbolaget Boliden att göra en analys kring de socioekonomiska aspekterna av deras verksamhet. Under 2022 beslutade Boliden att av olika skäl fördjupa sitt arbete och rikta om det till att handla mer om social hållbarhet. Hifab har sedan dess arbetat med att
genomföra utredningar för flera av de orter där Boliden har eller har haft verksamhet, och parallellt med det arbetat fram en modell för hur den här typen av utredningar kan genomföras.
– Vi ser en stor förflyttning just nu. Boliden är en stor industriaktör och att de börjar arbeta mer aktivt med de sociala aspekterna av sin verksamhet säger något om hela industribranschens förflyttning. Att fler inser att det är ett område att fokusera mer på och i Bolidens – och flera andras – fall sker en förändring i hur man ser på sina etableringar kopplat till den aktuella orten. Tidigare har det funnits en bild av att en etablering bara är positiv för orten och dess invånare men nu inser de flesta att den bilden inte riktigt stämmer. Det finns även flera risker kopplade till en etablering, säger Johanna Öhgren, Projektledare på Hifab och fortsätter:
Det som ofta händer är att det är svårt att hitta tillräckligt med lokal arbetskraft till det snabbt växande antalet arbetstillfällen. Bristen på arbetskraft leder till att bolaget och entreprenörer behöver söka personal i andra delar av landet. För att kunna erbjuda boende åt dessa köps hus och vandrarhem upp samtidigt som hotell fullbokas. När detta sker i stor skala kan det skapa en märklig stämning på orten och en otrygghet för invånarna.
– Den influgna personalen bor bara tillfälligt och har därmed inget intresse av att lära känna grannar eller ta hand om husen de bor i. De är bara där för att arbeta och när jobbet är avslutat lämnar de
orten. Ett annat dilemma med bristen på arbetskraft är att personal inom andra yrken med sämre lön lockas till industrin, vilket riskerar att utarma verksamheter inom skola, vård och omsorg. Det blir tydligt att enbart fler arbetstillfällen inte kan göra att en ort blir levande eller lever upp – för att det
ska ske behöver även antalet invånare öka. Först då kan en ort blomstra, med skolor och förskolor,
butiker och handel, föreningar och evenemang och andra väsentliga delar som behövs för ett levande samhälle.
Hur ska då företagen arbeta för att skapa en långsiktighet och ett mer hållbart tänk ur ett socialt perspektiv? Modellen som Hifab nu tagit fram är anpassad efter Bolidens verksamhet men Johanna ser att själva arbetssättet och metodiken skulle kunna appliceras på andra företag och industrier. Det handlar om att ta reda på hur den sociala hållbarheten påverkas och hur man bör arbeta för att stärka den positiva påverkan samtidigt som man minskar den negativa.
– Generellt sett ser vi att en avgörande faktor är att företaget i fråga samarbetar med kommunen och andra lokala aktörer för att göra skillnad. Att engagera sig i och sponsra lokala föreningar och evenemang är ett steg på vägen men när vi pratar med kommunerna uttrycker de snarare en önskan om ett mer långsiktigt tänk och engagemang, säger Johanna och avslutar:
En enskild aktör kan inte lösa problematiken på egen hand, men det är viktigt att bolag som etablerar sig på mindre orter förstår vilket ansvar det kommer med – och att de samtidigt sätter upp en tydlig plan för hur de ska kunna ta det ansvaret.