Digital teknik ger våra fastigheter nya förmågor och utlovar möjlighet till effektivisering och automation. Samtidigt som tekniken adderas ser många fastighetsägare att ett nytt arbetssätt måste till för att faktiskt få ut den önskade nyttan. I skiftet testas nya roller som innovationsledare, produktägare och digitaliseringschefer. Dessa har en funktion att fylla, men för att den adderade tekniken ska skapa en helhet tillsammans med den byggda miljön måste den integreras i fastighetsförvaltningen.
Den generella teknikutvecklingen i samhället når även in i fastigheterna och från att länge ha varit en analog bransch fylls våra fastigheter gradvis av tekniska installationer och digitala produkter. Parallellt med att teknikintensiteten i nyproduktion ökar så lyfts även tekniknivån i det befintliga beståndet. Det märks bland annat i att fastighetsteknikbolagens samlade omsättning ökar stadigt.
I en traditionell fastighetsförvaltning utgör mediakostnader (energi och vatten) och personalkostnader stora delar av de totala driftskostnaderna, bortsett från avskrivningar och räntekostnader. Den adderade tekniken har i många fall som syfte att se till att de resurserna används effektivare. Detta syns i proptech-marknadens fokus på styrning och övervakning av media och smarta lösningar för förvaltningsorganisationen, så som ärendehanteringssystem, distansövervakning, smart hantering av lås/access och digital hantering av ritningar och myndighetskrav.
Det uppdaterade EU-direktivet EPBD (Energy Performance in Buildings Directive) implementeras nu i svensk lagstiftning. Som en av flera komponenter innehåller direktivet ett krav på en miniminivå av energieffektivitet även i befintligt bestånd. Syftet är att tvinga fram en energirenoveringsvåg där de 26% sämsta lokalbyggnaderna effektiviseras till 2033. Bland de 26% sämsta lokalbyggnaderna är sannolikt fastigheter som fortfarande är analoga överrepresenterade, och att addera smarta tekniska installationer för att klara kraven kommer att vara en del av åtgärdspaketen som genomförs.
Vi befinner oss i ett skifte där teknikintensiteten ökar, men där många fastighetsägare ännu inte upplever att den utlovade nyttan realiseras fullt ut. Samtidigt adderar tekniken också en arbetsbörda, där den upplevda nyttan måste vara stor nog att kompensera för arbetet det innebär att också förvalta den nya tekniken. Även om ett tekniskt system sparar energi eller ronderingskörningar för drifttekninkerna så måste de nya lösningarna också felsökas, dokumenteras, underhållas och hållas uppdaterade.
I skiftet testar fastighetsbolag delar av IT-sektorns arbetssätt med produktägare och dataägare. För att se till att rätt förändringsprojekt väljs och nyttan faktiskt realiseras testas även roller som digitaliseringschefer, innovationsledare och liknande. Specialistrollerna kan bidra till kloka strategiska beslut och ett uthålligt förändringsarbete, men kan inte ensamma bära förändringen. För att lyckas krävs att hela fastighetsförvalningen utvecklas, så att IT-kompetens, drift och förvaltning vävs samman till nya förmågor, som kan stärka både driftnettot och nå hållbarhetsmål.
Det är tydligt att teknikintensiteten i fastighetsbranschen inte kommer att minska. Utvecklingen måste gå mot att tekniken blir en del av förvaltningsorganisationernas nya vardag, och att tekniklösningar, arbetsuppgifter, roller och kompetenser måste utvecklas tillsammans så att helheten passar ihop.