Inom de närmaste åren införs EU:s nya direktiv för hållbarhetsredovisningar; CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och ESRS (European Sustainability Reporting Standards). De nya regelverken innebär bland annat att hållbarhetsredovisningen blir mer jämställd den finansiella redovisningen och att fler bolag omfattas av rapporteringskravet. Per Kaijser, affärs- och riskstrateg på Hifab Advisory, reder ut vad CSRD och ESRS i korthet innebär och delar fem insikter om de nya ramverken.
När CSRD ersätter det befintliga direktivet för hållbarhetsrapportering (NFRD) innebär det helt nya förutsättningar för hållbarhetsrapporteringen. Till skillnad från NFRD, som bara omfattar stora bolag med fler än 500 anställda, kommer CSRD även att omfatta medelstora och de flesta börsnoterade bolagen. Om några år kommer det därför ske femdubbling av antalet bolag inom EU som behöver upprätta hållbarhetsredovisning. Det blir även obligatoriskt att hållbarhetsrapporten ingår i den ordinarie årsredovisningen och tredjepartsgranskas av revisor, vilket gör den mer jämställd den finansiella redovisningen.
ESRS är den nya rapporteringsstandarden som ingår i CSRD och är ett mycket omfattande ramverk som beskriver vilken hållbarhetsinformation som bolagen förväntas rapportera. Det senaste utkastet på ESRS som släpptes under hösten 2022 innehåller 12 sektorövergripande standarder uppdelat i kategorierna övergripande principer, miljö, socialt och bolagsstyrning. Under 2023 väntas dessutom utkast på sektorspecifika standarder.
– Trots att antalet upplysningskrav minskat från 136 till 82 i det senaste utkastet är det ett mycket omfattande paket att sätta sig in i för de bolag som berörs av CSRD. Bland annat förväntas bolagen redovisa sin resursanvändning och totala utsläpp, sin klimatstrategi och hur man tar miljömässigt och socialt ansvar i värdekedjan, säger Per Kaijser.
1. Ny ansvarsfördelning
När hållbarhetsrapporten flyttar in i årsredovisningens förvaltningsberättelse innebär det också att ansvaret och ägarskapet breddas till fler funktioner utöver hållbarhetschefen. Dessutom ökar styrelsens ansvar för hållbarhetsfrågorna.
2. Metodisk och datadriven väsentlighetsanalys
CSRD kommer att ställa krav på att analysera och väga hur verksamheten påverkar människor och miljö med yttre påverkan på bolagets risker, möjligheter och finansiella resultat. Detta innebär att hållbarhetsfrågor länkas tätare samman med övriga affärsprocesser.
3. Koll på hela värdekedjan
Ett större ansvar kommer att hamna på det rapporterande bolaget att hålla koll på hela sin värdekedja, både när det gäller att mäta påverkan på miljö och klimat men även genom processer för att följa upp arbetsvillkor och mänskliga rättigheter.
4. Processer för datainsamling
ESRS kommer kräva insamling och analys av stora mängder data. Att göra det arbetet manuellt kommer bli mycket arbetskrävande och ineffektivt. Genom att integrera sin hållbarhetsdata i digitala lösningar kan mycket av arbetet automatiseras.
5. Strategisk förflyttning
CSRD och ESRS kan på flera sätt ses som en väg till affärsutveckling och en möjlighet att bygga upp ny kompetens inom bolaget. Exempelvis ger det en bättre förståelse för hur hållbarhetsaspekter är integrerade i affären och förutsättningar att utveckla kommunikationen med nyckelintressenter.