EU har identifierat det befintliga fastighetsbeståndet som ett område med mycket stor potential för energieffektivisering. Därför ser vi nu pågående revisioner av EU-direktiv inom ramen för EU Fit for 55 som styrmedel för att öka på energieffektiviseringstakten i medlemsländerna. Direktiven som beslutsfattare i branschen behöver hålla koll på är Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) och Energy Efficiency Directive (EED), och vad de betyder för fastighetsägare i Sverige håller nu på att utkristalliseras.
Även om båda direktiven omfattar standarder och krav inom både nytt och befintligt bestånd, så innebär de framför allt en tydlig styrning mot en renoveringsvåg av befintliga byggnader. EU menar att nästan 75 procent av befintliga byggnader inom EU är ineffektiva och behöver renoveras ur ett energiperspektiv. Under 2023 har EU lagt fram direktiv som därefter skall omsättas i nationell lagstiftning.
– Det är ur ett tekniskt perspektiv rimligt av EU att fokusera på energieffektivisering av byggnader, eftersom det redan finns teknik på marknaden som medför bättre hushållande av energi, både i form av värme, kyla och el. Den el som produceras gör sig bättre inom elektrifieringen av industri och transport än för uppvärmning av byggnader. Vi har dock anledning att tro att de krav som landar på fastighetsägare innebär en kostsam renoveringsvåg med en tight tidplan, och därför är det läge för beslutsfattare att sätta energistrategin på bolagsnivå i stället för att behandla energieffektivisering isolerat per fastighet, säger Linda Wäppling, Strategikonsult och energirådgivare på Hifab Advisory.
Revisionen av EED innebär att varje medlemsland skall bidra till minst 11,7 procent reduktion av all energianvändning kollektivt i EU fram till 2030 jämfört med 2020. Direktivet ställer krav på flerbostadshus och offentlig sektor, men för att nå målet är det troligt att den privata fastighetssektorn också kommer att påverkas då lokala styrmedel utformas.
EU har nyligen nått en provisorisk överenskommelse för EPBD, som indikerar att kraven har gjorts mer flexibla än tidigare förslag för bostäder, men för lokalbyggnader kvarstår kraven på byggnadsnivå. Gällande befintliga bostadshus läggs fokus på effektivisering av det samlade byggnadsbeståndet i respektive medlemsland. Kravet är att minska den genomsnittliga energiförbrukningen med 16 procent till 2030 och mellan 20 och 22 procent till 2035. Minst 55 procent måste uppnås genom renovering av de byggnaderna med sämst energiprestanda. När det gäller icke-bostadsbyggnader säger överenskommelsen att till 2030 ska samtliga byggnader prestera bättre än de 16 procent av byggnadsbeståndet med sämst prestanda – och till 2033 bättre än 26 procent av de med sämst prestanda.
Den 18 januari i år publicerade European Scientific Advisory Board on Climate Change en rapport som utvärderar EU:s policyarbete, nuläge och gap till att nå klimatmålen. Kopplat till fastighetssektorn ses revideringarna av EED och EPBD som viktiga och bra styrmedel, men författarna påpekar att implementeringen behöver ske snabbt, och att det är på lokal nivå som den verkliga förändringen sker. I medlemsländernas stimulanser för att stötta omställningen, och i fastighetsbranschens utförande. Exempel på ytterligare krafttag som behövs är beteendeförändringar såsom hur vi använder våra ytor på ett mer effektivt sätt, och insamling av tillförlitlig, högupplöst och jämförbar data.
Energimyndigheten ser nu över hur de nya kraven i EED ska tillämpas i lagen om energikartläggning (EKL). Myndigheten har även fått i uppdrag av Regeringen att utreda hur Sveriges energiklassningssystem av byggnader kan revideras för att harmonisera med EU och de nya kraven som kommer med EPBD.
– Energieffektivisering av fastighetsbeståndet är en nyckelfråga i EU:s gröna omställning och i förlängningen kommer det innebära en konkurrensfördel för de fastighetsägare som förstår vilken roll man kan ta på energimarknaden och gör verkstad av energieffektivisering, lokal produktion och lagring. Vårat tips till fastighetsägare som vill komma igång är att fortsätta bevaka utvecklingen av lagstiftningen eftersom alla detaljer inte landat ännu, och samtidigt börja agera då tiden är knapp. En morot är att grön finansiering styrs mot hög energiprestanda. Piskan är EPBD, där fastigheter med för dålig energiprestanda tvingas till renovering. För att lyckas hantera allt detta krävs strategisk styrning inom energiområdet, avslutar Linda.