Globalt har rekordvärmen under sommaren 2023 lett till dödliga naturkatastrofer runt om i världen. Även i Sverige har effekterna av klimatförändringar återigen hamnat i fokus, inte minst när kraftigt regn i samband med stormen Hans ledde till översvämningar. Vattnets framfart har på många håll väckt frågan om hur väl förberett Sverige är för klimatförändringar och de extremväder som väntas bli en effekt av dem. I den här artikeln delar Per Kaijser, strategikonsult på Hifab Advisory, med sig av fem insikter kring översvämning och klimatanpassning efter stormen Hans.
1. Många skador gick att förutse
MSB har sedan tidigare pekat ut 10 riskområden för översvämning, ras, skred och erosion, där hänsyn också tas till potentiella skadekostnader och möjlighet till klimatanpassning. Vidare har MSB gjort riskkarteringar för hav, sjöar och vattendrag, där det går att se vilka områden som är mest hotade av översvämning. MSB:s plattform Översvämningsportalen visar att flera av de platser som översvämmats under augusti ligger inom de utpekade riskområdena. Kartorna visar även betydligt värre extremscenarier, som väntas bli vanligare i ett varmare klimat, där flera svenska städer i princip kan stå under vatten.
2. Många områden har en dold översvämningsrisk
Att riskkartera är ett omfattande och dyrt arbete som behöver prioriteras där det gör störst nytta, och hittills har MSB riskkarterat 75 utvalda sjöar och vattendrag. Sverige har tusentals vattendrag och det är idag inte möjligt att riskkartera alla. Vid de mindre vattendragen som ofta översvämmas snabbt vid stora regnmängder – och som i de allra flesta fall saknar riskkartering – blir det därför svårare att förutse konsekvenserna. Flera av översvämningarna som fick stor uppmärksamhet under stormen Hans inträffade just i mindre vattendrag som inte finns med i Översvämningsportalen, till exempel Mörviksån/Susabäcken i Åre. På liknande sätt finns ofta en stor osäkerhet kring vilka områden som riskerar att översvämmas vid skyfall. Lantmäteriets höjddata, som används för lågpunktskarteringar, täcker hela Sverige men kräver på de flesta platser betald licens att kunna få tillgång till. Att få en helhetsbild av klimatriskerna på en viss plats eller byggnad är därför inte helt enkelt.
3. Ett stort ansvar lokalt men verktygen saknas
Klimatanpassning hanteras idag främst lokalt och nästan hela ansvaret fördelas mellan kommuner och fastighetsägare. En stor utmaning här är att det både finns praktiska och juridiska hinder för enskilda fastighetsägare att skydda sina hus mot exempelvis översvämningar. Ett annat problem är att sådant som sker i andra kommuner kan få negativa effekter, till exempel om ett vattendrag i kommunen har ett stort avrinningsområde uppströms. Vilka typer av klimatanpassningar som behövs skiljer sig mycket mellan kommunerna och på många håll saknas både kompetens och resurser. Göteborg och Malmö, som i båda fallen är utsatta för kustöversvämning, har nyligen uppmanat regeringen att införa en nationell samordning och ny lagstiftning för klimatanpassning. Detta efterfrågade även Nationella expertrådet för klimatanpassning i sin rapport förra året. Tills vidare kommer det sannolikt vara stora skillnader i hur de olika kommunerna väljer att prioritera anpassningsarbetet.
4. Avloppsnäten kan bli en dubbel smäll för kommunerna
När husägare drabbas av källaröversvämningar vid skyfall beror det oftast på att avloppsnätet överbelastats och avloppsvatten tränger upp genom golvbrunnarna. Eftersom de kommunala ledningsnäten ska kunna stå emot även kraftiga regnmängder leder detta ofta till att försäkringsbolag i efterhand kräver kommunen på skadestånd. Efter skyfallen i Gävle i augusti 2021 har försäkringsbolagen begärt ersättning från Gävle kommun på sammanlagt 1,2 miljarder kronor, eftersom brister i avloppssystemet förvärrade skadorna. Detta blir en enorm kostnad för skattebetalarna som dessutom kommer bli ännu större eftersom det svenska VA-nätet står inför stora renoveringsbehov. En ny rapport från Svenskt Vatten uppskattar investeringsbehovet till 560 miljard kronor och att det i dagens takt skulle ta cirka 200 år att modernisera ledningsnätet. Denna underhållsskuld, i kombination med att klimatförändringar ökar risken för vattenbrist i vissa regioner, gör att många experter förutspår att vatten kan bli den nya energikrisen.
5. Klimatrisker kan påverka fastigheters värdering
Enligt en rapport från McKinsey ledde stormen Sandy till att fastighetspriserna föll med 8% inom de områden i New York som riskerade att drabbas av översvämningar. I Sverige finns tusentals fastigheter i riskzon för översvämning, ofta utan att fastighetsägaren känner till det. Företrädare för bank- och försäkringsbranschen har sagt att man tittar på frågan och bevakar riskerna i sina portföljer. Eftersom försäkringsbolagen sitter på kortare kontrakt är det sannolikt de som spelar en nyckelroll – och väljer de att höja premien i riskområden så kommer det sannolikt att påverka fastighetspriserna.