Sverige implementerar nu EU:s omarbetade energiprestandadirektiv, EPBD, i nationell lagstiftning. Det innebär bland annat ett nytt sätt att beräkna och klassificera byggnaders energiprestanda samt, för lokalbeståndet, krav på att åtgärda de sämst presterande byggnaderna. Konsekvenserna skiljer sig markant beroende på fastighetskategori, och det är hög tid att titta närmre på konsekvenserna av de nya beräkningsmetoderna.
Processen har kommit långt – men åtgärdsfönstret krymper
EPBD skulle ha varit implementerat i nationell lagstiftning senast den 29 maj 2026, men Sveriges implementering är något försenad. Boverket remitterade i februari 2026 ett samlat paket med nio nya och förändrade föreskrifter. Remisstiden löpte ut den 17 april och det preliminära målet är att föreskrifterna träder i kraft under hösten 2026, förutsatt att riksdagen och regeringen fattar nödvändiga beslut. Fönstret mellan att tydlig reglering finns på plats och att byggnaderna som träffas av kravet ska vara energirenoverade krymper alltså.
Nya beräkningsmetoder för energiprestanda ger större fokus på lokaltyp
Det nuvarande primärenergitalet ersätts med begreppet energiprestandatal, förkortat Etal. Den grundläggande beräkningslogiken med viktningsfaktorer per energibärare och geografisk justering behålls, men metodiken förändras på ett antal punkter som sammantaget innebär ett större fokus på lokaltyp.
Den mest påtagliga förändringen för lokalbeståndet är att byggnader som idag samlas under kategorin ”lokaler” delas upp i sju separata kategorier, var och en med egna referensvärden, internlaster och kravnivåer. De nya beräkningsmodellerna kan både missgynna och gynna en specifik byggnad, och med minimikraven som introduceras från 2030 är det viktigt om en byggnad hamnar över eller under gränsen. Modellen gynnar exempelvis intensivt använda byggnader, där energianvändningen ska normaliseras mer än vad som görs i dagens deklarationer.
Remissinstanserna framför kritik, men förslaget tros i huvudsak bestå
Remissvaren innehåller kritik på flera punkter. Bland annat kritiserar tunga remissinstanser viktningsfaktorerna i nya energiprestandatalet – de faktorer som styr hur olika energibärare värderas i beräkningsmodellen. Kritik framförs även mot att beräkningsmetoden blir mer komplicerad, och att energieffektiviseringsambitionen borde vara högre. Det är dock rimligt att anta att det slutgiltiga regelverket inte kommer att skilja sig fundamentalt från remissförslagen.
Ny energiklass är möjlig att bedöma utifrån remissen
Sverige har historiskt haft en skala med ovanligt höga krav i de övre klasserna, vilket har gjort att svenska byggnader hamnat i klass C eller sämre trots god prestanda ur ett europeiskt perspektiv. I det föreslagna systemet förskjuts betygsskalan och en ny byggnad som uppfyller kravnivån för nyproduktion ska motsvara energiklass A. Betygsskalan per byggnadstyp är offentliggjord i remissen. Nytt betyg, och därmed taxonomilinjering, är därför möjligt att approximera utifrån remissen. Dock kommer inte någon direkt modell för omräkning av gamla energideklarationer erbjudas av systemet, och för ett officiellt intyg på prestandanivå krävs alltså en ny deklaration.
Analys av fastighetsbeståndet är möjlig – och åtgärder bör planeras redan nu
Föreskrifterna är inte beslutade, men riktningen är tydlig och det grundläggande regelarbetet är i slutfas. För fastighetsägare med lokalbestånd handlar det nu om att skaffa sig en uppdaterad faktabild, eftersom 2030 är obekvämt nära. De som påbörjar analysen tidigt har bättre möjligheter att planera åtgärder metodiskt och på egna villkor, och samordna med andra planerade underhållsprojekt och investeringar.
Anna Larsson
Strategichef & Uppdragschef
anna.larsson@hifab.se
+46708301896