{"id":8037,"date":"2026-05-20T09:09:21","date_gmt":"2026-05-20T07:09:21","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hifab.se\/?p=8037"},"modified":"2026-05-20T09:09:21","modified_gmt":"2026-05-20T07:09:21","slug":"i-vantan-pa-nya-energiregler-vad-vet-vi-redan-nu-och-vad-kan-vi-gora","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.hifab.se\/en\/i-vantan-pa-nya-energiregler-vad-vet-vi-redan-nu-och-vad-kan-vi-gora\/","title":{"rendered":"I v\u00e4ntan p\u00e5 nya energiregler: Vad vet vi redan nu och vad kan vi g\u00f6ra?"},"content":{"rendered":"

Sverige implementerar nu EU:s omarbetade energiprestandadirektiv, EPBD, i nationell lagstiftning. Det inneb\u00e4r bland annat ett nytt s\u00e4tt att ber\u00e4kna och klassificera byggnaders energiprestanda samt, f\u00f6r lokalbest\u00e5ndet, krav p\u00e5 att \u00e5tg\u00e4rda de s\u00e4mst presterande byggnaderna. Konsekvenserna skiljer sig markant beroende p\u00e5 fastighetskategori, och det \u00e4r h\u00f6g tid att titta n\u00e4rmre p\u00e5 konsekvenserna av de nya ber\u00e4kningsmetoderna.<\/em><\/p>\n

Processen har kommit l\u00e5ngt \u2013 men \u00e5tg\u00e4rdsf\u00f6nstret krymper
\n<\/strong>EPBD skulle ha varit implementerat i nationell lagstiftning senast den 29 maj 2026, men Sveriges implementering \u00e4r n\u00e5got f\u00f6rsenad. Boverket remitterade i februari 2026 ett samlat paket med nio nya och f\u00f6r\u00e4ndrade f\u00f6reskrifter. Remisstiden l\u00f6pte ut den 17 april och det prelimin\u00e4ra m\u00e5let \u00e4r att f\u00f6reskrifterna tr\u00e4der i kraft under h\u00f6sten 2026, f\u00f6rutsatt att riksdagen och regeringen fattar n\u00f6dv\u00e4ndiga beslut. F\u00f6nstret mellan att tydlig reglering finns p\u00e5 plats och att byggnaderna som tr\u00e4ffas av kravet ska vara energirenoverade krymper allts\u00e5.<\/p>\n

Nya ber\u00e4kningsmetoder f\u00f6r energiprestanda ger st\u00f6rre fokus p\u00e5 lokaltyp
\n<\/strong>Det nuvarande prim\u00e4renergitalet ers\u00e4tts med begreppet energiprestandatal, f\u00f6rkortat Etal. Den grundl\u00e4ggande ber\u00e4kningslogiken med viktningsfaktorer per energib\u00e4rare och geografisk justering beh\u00e5lls, men metodiken f\u00f6r\u00e4ndras p\u00e5 ett antal punkter som sammantaget inneb\u00e4r ett st\u00f6rre fokus p\u00e5 lokaltyp.<\/p>\n

Den mest p\u00e5tagliga f\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r lokalbest\u00e5ndet \u00e4r att byggnader som idag samlas under kategorin “lokaler” delas upp i sju separata kategorier, var och en med egna referensv\u00e4rden, internlaster och kravniv\u00e5er. De nya ber\u00e4kningsmodellerna kan b\u00e5de missgynna och gynna en specifik byggnad, och med minimikraven som introduceras fr\u00e5n 2030 \u00e4r det viktigt om en byggnad hamnar \u00f6ver eller under gr\u00e4nsen. Modellen gynnar exempelvis intensivt anv\u00e4nda byggnader, d\u00e4r energianv\u00e4ndningen ska normaliseras mer \u00e4n vad som g\u00f6rs i dagens deklarationer.<\/p>\n

Remissinstanserna framf\u00f6r kritik, men f\u00f6rslaget tros i huvudsak best\u00e5
\n<\/strong>Remissvaren inneh\u00e5ller kritik p\u00e5 flera punkter. Bland annat kritiserar tunga remissinstanser viktningsfaktorerna i nya energiprestandatalet \u2013 de faktorer som styr hur olika energib\u00e4rare v\u00e4rderas i ber\u00e4kningsmodellen. Kritik framf\u00f6rs \u00e4ven mot att ber\u00e4kningsmetoden blir mer komplicerad, och att energieffektiviseringsambitionen borde vara h\u00f6gre. Det \u00e4r dock rimligt att anta att det slutgiltiga regelverket inte kommer att skilja sig fundamentalt fr\u00e5n remissf\u00f6rslagen.<\/p>\n

Ny energiklass \u00e4r m\u00f6jlig att bed\u00f6ma utifr\u00e5n remissen
\n<\/strong>Sverige har historiskt haft en skala med ovanligt h\u00f6ga krav i de \u00f6vre klasserna, vilket har gjort att svenska byggnader hamnat i klass C eller s\u00e4mre trots god prestanda ur ett europeiskt perspektiv. I det f\u00f6reslagna systemet f\u00f6rskjuts betygsskalan och en ny byggnad som uppfyller kravniv\u00e5n f\u00f6r nyproduktion ska motsvara energiklass A. Betygsskalan per byggnadstyp \u00e4r offentliggjord i remissen. Nytt betyg, och d\u00e4rmed taxonomilinjering, \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r m\u00f6jligt att approximera utifr\u00e5n remissen. Dock kommer inte n\u00e5gon direkt modell f\u00f6r omr\u00e4kning av gamla energideklarationer erbjudas av systemet, och f\u00f6r ett officiellt intyg p\u00e5 prestandaniv\u00e5 kr\u00e4vs allts\u00e5 en ny deklaration.<\/p>\n

Analys av fastighetsbest\u00e5ndet \u00e4r m\u00f6jlig \u2013 och \u00e5tg\u00e4rder b\u00f6r planeras redan nu
\n<\/strong>F\u00f6reskrifterna \u00e4r inte beslutade, men riktningen \u00e4r tydlig och det grundl\u00e4ggande regelarbetet \u00e4r i slutfas. F\u00f6r fastighets\u00e4gare med lokalbest\u00e5nd handlar det nu om att skaffa sig en uppdaterad faktabild, eftersom 2030 \u00e4r obekv\u00e4mt n\u00e4ra. De som p\u00e5b\u00f6rjar analysen tidigt har b\u00e4ttre m\u00f6jligheter att planera \u00e5tg\u00e4rder metodiskt och p\u00e5 egna villkor, och samordna med andra planerade underh\u00e5llsprojekt och investeringar.<\/p>\n

\"\"
\nAnna Larsson<\/strong>
\nStrategichef & Uppdragschef
\n<\/em>anna.larsson@hifab.se
\n+46708301896<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sverige implementerar nu EU:s omarbetade energiprestandadirektiv, EPBD, i nationell lagstiftning. Det inneb\u00e4r bland annat ett nytt s\u00e4tt att ber\u00e4kna och…<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[95],"tags":[],"yoast_head":"\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\t\n\t\n\t\n