Maj 29, 2018

Dalia Rhawi vill sätta social hållbarhet på kartan

Hifabs ambition är att vara en aktiv aktör i utvecklingen av ett hållbart samhälle. I begreppet hållbar utveckling integreras tre dimensioner: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. En av våra projektledare, Dalia Rhawi, är sedan februari diplomerad strateg inom social hållbarhet. Här nedan berättar hon om hur hennes intresse för hållbarhet började och vad det egentligen innebär att vara hållbarhetsstrateg.

Hur började ditt intresse för hållbarhet?

Jag har alltid varit intresserad av städer, byggnader och fastigheter, men efter att ha testat på basåret på KTH insåg jag att det var mjukvaran jag ville jobba med – människorna! Så då fick det bli samhällsplanerarprogrammet på Stockholms universitet istället. Mitt första jobb efter examen var på Telge Bostäder, Södertäljes kommunala bostadsbolag. Där jobbade jag med långsiktiga utvecklingsplaner och projekt som påverkade människorna i området över en längre tid.

Vad innefattar egentligen social hållbarhet?

Social hållbarhet utgår från hur vi ska arbeta för att ta hänsyn till människors grundläggande behov. Hur kan vi jobba för ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa och på lika villkor? Det finns nog ingen som vill ha ojämlikhet, segregation, ohälsa, och bristande tillit till samhället. Att arbeta med social hållbarhet går ut på att minska dessa klyftor, vi kan inte bara köra på som vanligt.

Du är nu diplomerad strateg inom social hållbarhet vad tar du med dig från utbildningen?

När det ska byggas nytt eller göras större förändringar i ett område, då är det vanligt att en intressentanalys genomförs. I utbildningen gick vi igenom olika sätt att analysera vem som påverkas. Det gäller att välja perspektiv och det kan man göra genom att ställa frågor så som; Hur påverkar detta barnen? Hur upplever man platsen? Vem vill vi ska vistas här? Är det ett långsiktigt eller kortsiktigt perspektiv? Vilka sociala vinster finns? Utifrån dessa frågor gör man sedan exempelvis barnkonsekvensanalyser, trygghetsanalyser eller sociala konsekvensanalyser.

På utbildningen fick vi även flera inspirerande exempel på hur andra företag arbetar med social hållbarhet. Ett sådant exempel är Spårväg Syd. Egentligen fanns det inte ekonomiska underlag för att bygga spårvägen, men efter att en social konsekvensanalys genomförts såg man att det fanns många samhällsvinster i att ändå bygga banan. Resultatet visade att den sociala hållbarheten påverkades positivt, bland annat genom att spårvägen bedömdes ha stor sammanhållande och sammankopplande effekt både fysiskt och socialt i områden som har olika socioekonomisk status. Det var första gången Trafikförvaltningen gjort en sådan sociala konsekvensanalys med människan i fokus.

Hur ser du på framtiden för social hållbarhet?

Min förhoppning är att social hållbarhet ska vara en självklar grund för företag att utgå ifrån. Jag är övertygad om att det kommer efterfrågas mer och mer framöver!